You are currently browsing the tag archive for the ‘Jijiga’ tag.
Nu är jag tillbaka i Addis.
Allt känns så rent och frächt och ovanligt modernt. Det var inte mitt intryck vid mitt första besök så någonting måste ha ändrats under tiden jag var borta.
Det är med dubbla känslor jag är tillbaka här. Jag njuter av pulsen, affärerna, människorna (inklusive många svenska vänner) och framförallt av att det är så grönt!! I Jijiga finns det inte många träd. Men samtidigt, efter en lång tid på ett ställe så rotar man sig. Jag har hunnit få vänner, blivit ”tjenis” med folk på gatan och så framförallt, barnen på handikappcentret där jag varit.
Imorgon åker jag på en en roadtrip norrut mot de historiska städerna Bahir Dar och Gonder. Ska bli roligt med ett nytt liten äventyr. Hade inte haft något emot några dagars andrum här i Addis men samtidigt är det ju fantastiskt när det händer något! Uppstigning kl 04:00.
Här kommer några bilder från mitt forna hem i Jijiga. Muren fick mig ibland att känna det som att jag var i ett fängelse, framallt i början när jag inte vågade röra mig ensam på gatorna. Steg för steg blev jag modigare, och till slut helt orädd. Och nu skulle jag säga att trots att Jijiga är ett högrisk-område med mycket spänningar mellan folkgruppen så kände jag mig tryggare där än vad jag gör nu i Addis.
Framsidan
Vardagsrummet
Vakten Ababa samt en skoputsare på besök. Parabolen försåg oss med arabiska och andliga kanaler i stor mängd.
Baksidan-Zebad förbereder kaffeceremoni- den bästa av seder!
Jijiga
Här kommer en bild från Jijiga, byn jag bor i. Byn ligger i utkanten av öknen söderut mot Somalia. Bilden är tagen från en minibuss på väg från ett besök i grannstaden Harar. Några får betar vid vägkanten och som ni ser finns det inga träd, ett stort problem vid stora regn eller kraftiga vindar. Alla träd huggs ner eftersom de behövs för värme och matlagning. Byn är något större än vad den ser ut på eftersom den ligger i något av en dal.
Framme i Jijiga, kortfattat är situationen denna:
• Jag bor i ett hus med betongmurar runt omkring
• Två vakter på gården och en hemhjälp som lagar mat och frukost
• Mycket varmare än i Addis
• Varannan dag har vi el, varannan dag inte, men även den dag vi ska ha ha el fungerar det bara ibland.
• Det är Ramadan, böneutrop hörs hela tiden och affärerna är stängda på dagarna. (ca 80 % här är somaliska muslimer ). Gissar att de flesta kvinnorna jag ser på gatorna är omskurna.
• Jag får inte gå ut själv
• Konversationerna i huset ser ungefär ut såhär:
-What is your favorite movie?
- Movie?
- Film, do you like film? You have a favourite?
- Oh! I like film. Comedy. I like håmm alånne and Tittanick. Tittanick,I cry all the time.
- Oh, yes, I liked Titanic too. And Home Alone, very funny! säger jag.
Och jag kan i alla fall räkna till 10 på amarinja nu.
Ok, jag hade lite fel…. Det är niog inte 660m mil jag ska åka. Det vore i så fall en omväg. Vet inte var jag fick den siffran ifrån, kanske handlar det 660 miles, eller kilometer, det stämmer bättre med kartan. Men jag mäter och mäter och fattar inte ändå, får inte ihop det.Men långt är det! Det lovar jag! Två dagar beräknas det ta, fick jag veta idag. Så vi ska stanna någonstans på ett vandrarhem eller hotell eller vad det nu kan vara….
Jijiga ligger långt öster om Addis Abeba, nästan på gränsen till Somalia, och i det som kallas Somaliland. Här är en majoritet muslimer. Därför gäller lång kjol och en sjal att täcka huvudet med när jag går ut. Jijiga kommer bli något helt annat en Addis. Här i Addis kan leva ett hyftsat ”normalt” västerländskt liv. Jag har t.ex. träffat två svenska tjejer idag och fikat, gått på en promenad och sedan tog jag mig faktiskt till ett gym här i närheten. Gymet lär t.om. ägas av Gabre Haile Selassie. I Jijiga lär det inte finnas någon restaurang. Och ännu mindre något gym.
Idag har jag haft en rätt stor protion av lite typiska problem för denna regionen… Först och främst, dålig sömn på grund av hårt regn på plåttak och åska utanför. Dessutom har detta varit min första dag utan el… På grund av el-bristen ransoneras elen tydligen och olika områden får vara utan el olika dagar. Idag var det våran tur.
Jag har spenderat stora delar av dagen med att jaga efter ett SIM-kort med Scwarg,en kvinna som jobbar på kontoret, men det fanns inga. Sedan besökte vi svenska ambassaden och registrerade mig där och det gick hyfsat felfritt. Sedan gick ett par timmar då jag letade cash, men bankomaterna fungerade varken på Hilton eller Sheraton eller någon annanstans. Dessutom fick invänta ett rejält regn innan vi kunde ta oss tillbaka. Av 3 ärrenden blev alltså 1 löst!
Jag har också fått veta att jag redan på torsdag ska åka till byn Jijiga, 660 mil härifrån. Jag fick välja mellan bil eller flyg. Varför flyg när man kan få ett 660 mil långt äventyr?? Dessutom ihop med den kvinna jag ska jobba ihop med där. Detblir ett bra tillfälle att lära känna varandra.
Några bilder från kontoret där jag bor just nu:
